Samband / Kontakt:

Heimasími/Hemtel:
+354 - 5884898

Kristbjörg:
gsm: +354 - 6992381
kai@mi.is

Per:
gsm: +354 - 6980822
per@per.is

Denna webb uppdaterades senast 17.04.2017

Per på Blogger:

Per på Island - Utkiken på Atlantön
Vulkaner och geologi på Island
Hekla
Islandsguiden på svenska
 

Om jordskalv och vulkanutbrott på Island
Läs om mer om jordskalv och vulkanutbrott. Klicka på rubriken här ovan för allmänt om geologisk aktivitet.

Webbkameror som bevakar vulkanerna Hekla och Katla live.

Barðarbunga 2014-2015 (Holuhraun)
Jag har öppnat en ny bloggsida om Barðarbunga 2014.

Vulkanen Hekla

Vulkanen Hekla är mogen för utbrott. Här har jag öppnat en särskild webbsida om Hekla inför ett eventeullt utbrott.

Vulkanen Katla
 Läs mer...
Webbkamera vid Katla...

Vulkanutbrottet 2011 i Vatnajökull

Läs här om utbrottet, bilder, asknedfall m.m. Utbrottet började 21 maj och slutade 25 maj. Här...

VULKANUTBROTTEN I EYJAFJALLAJÖKULL 2010.

Läs om vulkanutbrotten (två separata utbrott) i Eyjafjalla- jökull våren 2010 på vulkansidan om Eyjfjallajökull.
Där finns också ett litet bildgalleri från utbrotten.
Se här...

Om Island och EU

Notiser om Island och EU, om medlemsskapsförhandlingarna, som inleddes den 27 juni 2011, Läs mer här...

05.04.2015:
Island betraktas fortfarande av kommissionen som ansökarland

Bakgrund

Island nådde full självständighet 1944 när republiken grundades och man frigjorde sig helt från Danmark. Detta var ju i slutskedet av andra världskriget, tidigare moderlandet Danmark var ockuperat av Tyskland och det avtal om självstyrelse från 1918, som skulle granskas 25 år senare, dvs. 1943, var i praktiken inte gällande. Efter tyskarnas ockupation av Danmark och Norge 9 april 1940, kom brittiska trupper till Island den 10 maj 1944 och i praktiken ockuperade landet, men med den skillnaden jämfört med Danmark och Norge, att britterna respekterade den isländska konstitutionen och Allting och regering fortsatte att fungera och styra landet, förutom på det militära området, där britterna hade kontroll över flygplatser och hamnar på ön, ävensom andra strategiska platser. Island hade ju ingen egen armé, så britterna ansvarade för landets försvar.

När kriget var slut och Europa och USA började bygga upp på nytt och grundade bl.a. NATO 1949. Island blev då en av de grundläggande staterna i NATO.

Annars stod Island ganska isolerat och levde på sitt fiske. Fiskerizonerna runt Island var vid den tiden bara 4 sjömil. Många utländska fiskebåtar höll till runt Island och fiskade runt ön. Islänningarna utvidgade sin fiskezon i flera omgångar, först till 12 mil, sedan 50 mil och i början av 1970-talet till 200 sjömil. I varje sådant steg uppstod konflikt främst vid britterna och den mest omtalade torskstriden var ju vid senaste utvidgning. I alla dessa torskstrider har Island utgått med segern och det är naturligt att fiskeriet är en nationell huvudfråga, som islänningarna sent vill ge upp.

Internationellt samarbete

Island var som sagt tidigt med i NATO (1949). Island blev medlem av EFTA 1970 och i Nordiska Rådet runt 1960. År 1991 gick Island med i EES-avtalet och det gäller ju fortfarande för Island. Det betyder att ca 70% av europalagstiftningen gäller på Island. Island har också undertecknat Schengen-avtalet.

EU frågan

Först lite spekulationer om valutan

Island fick självstyrelse från Danmark 1918 och tog upp sin egen valuta, den isländska kronan. Då var 1 DKK = 1 ISK. Sedan dess har isländska kronan ”devalverats” mot den danska kronan både i medvetna kursjusteringar som i marknadsmässiga ändringar av kursen. Utvecklingen har varit så dramatisk att idag är en isländsk krona i praktiken bara 0,05% av den danska. Man har visserligen tagit två nollor av den isländska kronan, så nominellt är 1 DKK = 20 ISK idag,

Det är ingen hemlighet att Island under självständighetstiden mest har styrts av de s.k. fiskegrevarna, dvs. de som äger och driver fiskeriföretagen.

Här har man ofta använt samma taktik som Finland gjorde fram till 1980-talet när pappersindustrin där behövde förbättra sitt konkurrensläge; man devalverade valutan.

När det varit kärvt för fiskeriet, då har man handreglerat den isländska valutan och devalverat den. Man kan lite ironiskt säga, att allmänheten fått betala vinsterna i fiskeriföretagen genom försämrade levnadsvillkor och realminskning av löneinkomsterna genom hög inflation.

Kapitalägarna (ofta de som äger och driver fiskriet), har genomdrivit en indexbindning av långfristiga lån för att säkra realvärdet på sina egendomar. I dag pressas allmänheten av denna indexbindning på t.ex. bostadslån.

EES avtalet

Island gick som sagt med i EES år 1991. Det var minst lika het debatt då om den frågan, som EU-frågan är nu. Detta enligt vad jag läst och hört, jag var ju inte här på den tiden. Avtalet godkändes med liten majoritet.

EES innebär att Island är med en fot inne i EU-regelverket. Det uppskattas att ca 70% av regelverket redan gäller på Island, bl.a. vad gäller frihet för folk, arbete, kapital m.m.  De stora sektorer som fortfarande är utanför är inre marknaden, fiskeriet och jordbruket.

EU ansökan

De isländska bankerna kraschade hösten 2008 och den isländska valutan devalverades i praktiken med ca 50%.

Orsakerna debatterar man än och rättsprocesser pågår för fullt, men en bidragande stor orsak var säkert bristen på självkontroll i valutafrågan och oförmåga hos myndigheterna att övervaka bankerna. Diskussionen gick högt om att man borde söka stabilitet i EU medlemsskap och möjligheten att gå med i valutaunionen (Euro).

Regeringen föll i januari 2009 och nyval utlystes i april. Valsegrarna blev socialdemokrater (Samfylking) och de Vänster-Gröna. De bildade regering tillsammans. Samfylkingin hade EU-ansökan på sitt valprogram, medan VG inte ville ansöka om medlemsskap. Men man enades ändå i regeringsprogrammet om att ansöka om medlemsskap och uppta förhandlingar om anslutningsavtal, som sedan skulle läggas för väljarna i en folkomröstning. Ansökan inlämnades i juni 2009 och förhandlingarna har nu inletts.

Motståndare

Sjävständighetspartiet (höger) som företräder näringslivet (fiskeriet främst) har på sin partikongress slagit fast att man inte vill bli med i EU. Men partiet är splittrat och kanske 40% av deras medlemmar är positiva, men partidisciplinen är hård i partiet och de står enade i Alltinget om sitt motstånd mot EU-medlemsskap. Men det är anmärkningsvärt att när frågan om ansökan om EU-medlemsskap behandlades i Alltinget, då var en del ur partiet för att lämna in ansökan.

VG (som är i regeringen) är splittrad i frågan. Det finns en hård falang som är helt emot ansökan och som helst vill dra den tillbaka, medan en majoritet i partiet står bakom regeringsprogrammet och vill få ett förhandlingsresultat som så föreläggs väljarna.

Så finns ett centerparti (Framsókn) som i stort sett är emot.

En liten fri grupp i Alltinget, som kallar sig för ”Rörelsen” och som är en sorts protestgrupp efter kraschen, verkar vara emot.

Situationen i dag

Den nuvarande regeringen, som tillträdde efter Alltingsvalet 2013 har beslutat göra uppehåll i förhandlingarna. Den 12 mars 2015 lämnade utrikesministern över ett brev till kommissionen och meddelade att Island inte längre anser sig vara ett land som söker om medlemsskap i unionen. Emellertid har EU-kommissionen inte tagit detta brev till beaktande och på kommissionens officiella webb-sida står Island ännu som ett land som ansökt om medlemsskap.

Faktum är också att en ganska stor majoritet av väljarna (ca 80%) vill att frågan om fortsatta förhandlingar ska föreläggas folket i en folkomröstning och den senaste opinionsundersökningen (mars 2015) visar att 51% hade velat att utrikesministerns brev hade behandlats i Alltinget inte det lämnades in.

Opinionsundersökningar visar dock att en majoritet i dag är emot ansökan. Det finns flere förklaringar till det.

• Valutan. Den isländska kronan har nu visat sig hjälpa landet att komma ur krisen. Devalveringen 2008 har gjort att exportindustri (bl.a. aluminium och fiske) går bra och handelsbalansen är stark. En annan fråga är ju att det var kanske just den ostabila kronan som förde oss in i krisen.
• Fiskeriet. Som jag skrev här ovan, så har islänningarna med händer och tänder kämpat för sina fiskerizoner och att få fiska själva inom dessa. CFP i EU släpper troligen in andra EU-länder, även om regler om historisk fångsaktivitet troligen förhindrar det, i alla fall under en överskådlig tid. Denna fråga är förstås en av huvudfrågorna i förhandlingarna och huruvida Island kan få med undantag (till lång tid eller bestående) om fiske inom 200 mils zonen.
  Makrill-konflikten den senaste tiden har ju inte heller övertygat islänningarna om att EU lyssnar på islänningarna i fiskerifrågor.
  Visserligen har det sagts, att om Island blir medlem, då kommer Island att svara för kanske 75% av fiskeriet inom EU, och då kommer Islands åsikt och kanske nuvarande system för styrning av fisket, att bli vägledande för EU:s fiskeripolitik. EU kommissionen har ju också aviserat att man avser att se över CFP.
• Lantbruket. Precis som i Finland inför medlemsskapet förekommer argument om att jordbruket slås ut. Island subventionerar jordbruket med höga skattebelopp nu.
  Troligen kan Island få igenom en motsvarande regel som Finland betr. 62:a breddgradens jordbruk, dvs. att man kan bibehålla nationellt stöd till lantbruket. Hela Island ligger ju ovanför 62:a breddgraden.
• Tullmurar och handelsavtal. Island skyddar sitt jordbruk med skyddstullar, eftersom jordbruket står utanför frihandelsavtalen. Nästan alla importerade livsmedelsprodukter är belagda med höga skyddstullar.
  Island som självständig nation förhandlar själv om internationella avtal om frihandel (utanför EU och EFTA) och om fiske på internationellt vatten. Hit hör bl.a. sillfiske och makrillfiske). Vid medlemsskap överförs denna fråga till kommissionen.

Personligen är jag för att  Island förhandlar fram ett anslutningsavtal och om det är acceptabelt så röstar vi för en anslutning. Jag tror att det är enda vägen på längre sikt att få en stabil valuta och drägligare levnadsvillkor för allmänheten.

Ansvarig utgivare: Per Ekström
Skógarsel 15, 109 Reykjavík.   Sími/Tel: +354 - 588 4898. Gsm: +354 - 698 0822 (Per). per@per.is

Live webb-kameror på Island:
Telebolaget Míla har några webbkameror på kända platser på Island.

Islandsnytt
Läs nyhetsnotiser från Island

Velkomin(n) á heimasíðu Kristbjargar og Pers.
Välkommen till Kristbjörgs och Pers hemsida.
Kristbjörg er frv. grunnskólakennari, en líka handprjónakona.
Per er viðskiptafræðingur, en líka leiðsögumaður á Íslandi.
Við eigum heima í raðhúsi í Skógarseli 15 í Reykjavík.
Kristbjörg är f.d. grundskollärare, men också handarbetskvinna.
Per är ekonom, men också isländsk turistguide.
Vi bor vid Skógarsel 15 i Reykjavik.

Här kan Du finna allt möjligt. Nyheter från Island, Pers blogg, om yllehantverk och om Islands vulkaner och geologi, samt om guidetjänster på Island.Hör gärna av Dig om Du har kommentarer och synpunkter. Våra kontaktuppgifter är här i vänstra kanten.