Samband / Kontakt:

Heimasími/Hemtel:
+354 - 5884898

Kristbjörg:
gsm: +354 - 6992381
kai@mi.is

Per:
gsm: +354 - 6980822
per@per.is

Denna webb uppdaterades senast 17.04.2017

Per på Blogger:

Per på Island - Utkiken på Atlantön
Vulkaner och geologi på Island
Hekla
Islandsguiden på svenska
 

Om jordskalv och vulkanutbrott på Island
Läs om mer om jordskalv och vulkanutbrott. Klicka på rubriken här ovan för allmänt om geologisk aktivitet.

Webbkameror som bevakar vulkanerna Hekla och Katla live.

Barðarbunga 2014-2015 (Holuhraun)
Jag har öppnat en ny bloggsida om Barðarbunga 2014.

Vulkanen Hekla

Vulkanen Hekla är mogen för utbrott. Här har jag öppnat en särskild webbsida om Hekla inför ett eventeullt utbrott.

Vulkanen Katla
 Läs mer...
Webbkamera vid Katla...

Vulkanutbrottet 2011 i Vatnajökull

Läs här om utbrottet, bilder, asknedfall m.m. Utbrottet började 21 maj och slutade 25 maj. Här...

VULKANUTBROTTEN I EYJAFJALLAJÖKULL 2010.

Läs om vulkanutbrotten (två separata utbrott) i Eyjafjalla- jökull våren 2010 på vulkansidan om Eyjfjallajökull.
Där finns också ett litet bildgalleri från utbrotten.
Se här...

NOTISER OM ISLAND OCH EU   

30.05.2015:
EU har tagit Island från listan över länder som ansöker om medlemsskap

EU har meddelat att man nu strukit Island från listan över länder som har sökt om medlemsskap i EU. Den isländska regeringen och utrikesministern har gjort påtryckningar om att Island tas ut från listan över ansökarländer.
Utrikesministerns brev om att Island inte längre är intresserad av att fortsätta förhandlingar om medlemsskap, mot en majoritet av väljarna, har därför nu lett till att Island inte längre är ansökarland. Det betyder att om man skulle vilja fortsätta förhandlingarna måste man nu börja på ruta 1.

Många etablerade politiker, bl.a. f.d. statsministern Þorsteinn Pálsson, har sagt att detta är en demokratisk skandal. Eftersom Alltinget beslöt om att ansöka om medlemsskap är det Alltinget som ska annullera ansökan, inte utrikesministern genom ett brev till kommissionen.

05.04.2015:
Opinionen emot brevet om annullering av medlemsskapsförhandlingarna
EU-kommissionen betraktar fortfarande Island som ansökande

Enligt en nyligen genomförd opinionsundersökning är nästan 3/4 av väljarna av den åsikten att regeringen borde har fört ärendet om brevet att annullera förhandlingarna till Alltinget för beslut.
I samma undersökning säger 51% var emot att draga ansökan tillbaka och 39% är för.  10% tog inte ställning.

EU kommissionen har inte officiellt noterat att Island dragit sin ansökan tillbaka - tvärtom, på kommissionens officiella webb-sidor står Island fortfarande som land som ansökt om medlemsskap.
Se närmare här...

12.03.2015:
Islands EU ansökan har annullerats?

Idag meddelade utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson att han överlämnat ett brev till Lettlands utrikesminister (Lettland nu ordförandeland i EU) idag att Island inte längre är med i gruppen, som ansöker om medlemsskap i EU och att han ber att EU ska ta det i beaktande fr.o.m. nu.

Detta brev bygger på ett beslut i regeringen på tisdagen (förrgår). Men beslutet hade inte offentliggjorts eller på annat sätt meddelats allmänheten eller Alltinget. Detta trots att regeringsmedlemmar bara för några veckor sedan sade att urikesministern förbereder en framställning till Alltinget om att Island skulle dra sin ansökan tillbaka. Hur kan det vara så? Rädd för diskussionen och allmänhetens (väljarnas reaktioner)?

Vallöften om folkomröstning svikna

Inför Alltingsvalet 2013 lovade båda nuverande regeringspartier, dvs. Framstegspartiet och Självständighetspartiet, att frågan om fortsatta förhandlingar med EU om Islands ansökan om medlemsskap skulle föras till folkomröstning, jämväl under mandatperiodens första hälft. Nu har halva mandatperioden passerats. De som gav vallöftena var ingen mindre än partiledarna för de två regeringspartierna, dvs. statsminister Sigmundur Davíð Gunnlaugsson (Framst.p.) och finansminister Bjarni Benediktsson (Sj.st.p.).

I fjol lade utrikesministern fram en framställning om att återta ansökan, men den kunde aldrig slutbehandlas i parlamentet, Alltinget.

Massiva protester mot framställningen kom fram, bl.a. i demonstrationer på Asturvöllur och opinionsundersökningar visade då att över 80% av väljarna ville att förhandlingarna skulle slutföras och att frågan om medlemsskapsavtalet förs till folkomröstning.

Med regeringens handlande nu sviker man alla de vallöften som gavs om folkomröstning före valet 2013.

Regeringen tar sig makt som den inte har

Alltinget beslöt 2009 att ansöka om medlemsskap i EU och gav regeringen fullmakt att lämna in ansökan om medlemsskap. Detta beslut har inte återtagits av Alltinget.

Att regeringen nu egenmätkigt meddelar EU-kommissionen att Island inte längre är ansökningskandidat måste enligt alla statsrättsliga och demokratiska principer strida mot reglerna.

Regeringen säger till sitt försvar att eftersom nuvarande förhandlingar ligger på is och att de nuvarande regeringspartierna inte har någon avsikt att återuppta förhandlingarna, så är detta mera ärligt att meddela att man inte är ansökande längre.

Det må vara ärligt, men det strider mot demokratiskt fattade beslut och framförallt mot vad en stor majoritet av väljarna vill. Strider också mot vedertagna parlamentariska principer.

Det må också vara rätt, att nuvarande regering inte har vilja och förmåga att fortsätta förhandlingarna. Men varför ödelägga allt arbete som lagts ned i förhandlingsprocessen och de överenskommelser som ändå har nåtts med kommissionen och kasta allt i papperskorgen. I stället för att låta ärendet ligga på is och ge möjligheten att fortsätta där man var, innebär regeringens handlande nu att om man någon gång vill återuppta förhandlingarna, att man måste börja från början i ruta ett och många års arbete måste göras om.

Protesterna kommer att höras

Redan ikväll har oppositionens företrädare sagt att regeringen måste ta konsekvenserna av sitt handlande.
EU-kommissionen kommer att upplysas av oppositionen att Alltingets beslut om EU-medlemsansökan inte har återtagits.
Jag är förvissad om att massiva demonstrationer kommer att arrangeras de närmaste dagarna, kanske redan inkommande helg. Vi kommer att återse och -höra rösterna från protestmötena senaste vår. Troligen ännu massivare.
Nu känner sig en majoritet av väljarna verkligen svikna och alla vackra vallöften hade tydligen inget värde i den politik som regeringen nu står upp för.
Det kommer att ses i nästa val, tyvärr är det ännu två år till att mandatperioden går ut.

25.01.2015:
Regeringen vill åter få dra medlemsansökan tillbaka.

Nu avser regeringen åter att lägga fram ett förslag till Alltinget om att Island ska dra tillbaka sin ansökan om medlemsskap i EU.

Nu är Islands EU ansökan åter uppe på bordet. Bakgrunden är att under den förra regeringen (som kom efter den stora bankkraschen 2008) ansökte om medlemsskap 2009. Förhandlingarna om anslutningsavtalet pågick i tre år, men lades på is efter regerinsskiftet 2013.

Ifjol försökte regeringen få igenom ett beslut om att återta medlemsansökan. Allmänheten lät sig inte köras över, så en proteströrelse startade där över 50.000 röstberättigade islänningar (jag var bland dem), protesterade mot att ansökan dras tillbaka och att därmed alla förberedelser och redan uppnådda förhandlingsresultat helt enkelt kastas i papperskorgen.

De nuvarande regeringspartiernas ledare och flesta av ministrarna som nu sitter i regeringen lovade mycket klart att frågan om ett återtagande av ansökan skulle avgöras i en folkomröstning. Flera sade att det ska ske under den första halvan av mandatperioden.

Opinionsundersökningar våren 2014 visade att över 80% av de röstberättigade ville få rösta om frågan, men detta, tillsammans med den nämnda protestskrivelsen, ratades av regeringen och man tänker svika löftet om att låta väljarna avgöra frågan med en folkomrösnting.

Ärendet begravdes i en av Alltingets nämnder och kom aldrig till beslut. Flere stora protestmöten hölls på Austurvöllur, det öppna torget framför Alltingshuset. Jag deltog i några av dessa möten.

Nu har utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson sagt att han åter tänker lägga fram förslaget om att återta ansökan. Statsminister Sigurður Davíð Gunnlaugsson, som tillhör samma parti som utrikesministern (Framsókn), har understött Gunnar Bragi i ärendet. Också finansministern Bjarni Benediktsson, Självständighetspartiets ordförande, har sagt att han kommer att stöda förslaget.

EU:s ambassadör för Island säger klart i en intervju senaste vecka, att om Island drar sin ansökan tillbaka, då är man ute ur förhandlingsprocessen och om man senare vill ansöka om medlemsskap ppå nytt då börjar man från startpunkten. Alla nuvarande EU länder ska godkänna att förhandlingar upptas på nytt och förhandlingsmålsättningarna ska godkännas på nytt.

Man tänker alltså än en gång svika sina vallöften!

28.02.2014:
Ålands undantag tas in i EU-debatten på Island

Här på ön pågår en animerad debatt om Islands ansökan om medlemsskap i EU och huruvida man ska dra ansökan tillbaka som nusittande regering vill. Jag blandade mig i den offentliga debatten och kontaktade några Alltingsledamöter. Kul när man får gehör och två av ledamöterna vittnade i min argumentering för bestående undantag från EU reglerna vad gäller Åland, som ju fick några bestående undantag och som jag nu råkar vara ganska väl insatt i.

Först var det f.d. utrikesministern Össur Skarphéðinsson (s) som sade bl.a. detta:
"Maður heitir Per Ekström, ég talaði við hann í gær, hann var ráðuneytisstjóri á Álandseyjum. Hann sá um samningana við ESB á sínum tíma. Hann sagði mér frá þessu. Ég finn þetta hins vegar ekki í skýrslunni. Ég vissi það svo sem fyrir fram. Þar fengu Álandseyingar til dæmis ótímabundnar undanþágur varðandi skattalög af tilteknum þjónustuiðnaði sem að hans sögn eru jafn mikilvægur og fiskveiðarnar. (Forseti hringir.) Ég held því fram að það sé svigrúm þarna (Forseti hringir.) þrátt fyrir, herra forseti, að hv. þingmaður hafi eytt tveimur nóttum í að lesa þessa skýrslu."

Så sade Ragnheiður Ríkarðsdóttir (kons.) bl.a. detta:
"Við höfum rætt hér, og það hefur farið hátt, að engar undanþágur eða sérlausnir sé að finna hjá Evrópusambandinu. Menn hafa samt bent á ýmis lönd sem hafa fengið undanþágur, varanlegar undanþágur, sérlausnir eða hvaða orð menn vilja nota. Menn hafa til dæmis nefnt Danmörku varðandi fasteignir. Ég get komið inn líka með tvo þætti hjá Álandseyjum sem eru sérlausnir eða varanlegar undanþágur. Önnur er sú að réttur til kaupa og eignar fasteigna á Álandseyjum heldur gildi sínu eins og hann var 1. janúar 1994 og það þýðir að grundvallarforsendan er sú að til þess að geta átt fasteignir á Álandseyjum verður maður að hafa þar ríkisborgararétt.
Í öðru lagi eru Álandseyjar taldar vera þriðja ríkis svæði samkvæmt reglugerð nr. 77/388/EEG sem þýðir að eyjarnar eru fyrir utan skattsvæðið ESB og meðal annars eru skatt- og tollfrjálsar vörur seldar áfram í millilandasiglingum og flugi milli eyjanna og ESB. Af hverju? Jú, vegna þess að þessar siglingar eru lífsnauðsynlegar fyrir efnahag Álandseyinga. Þegar maður finnur slíkar varanlegar undanþágur sem eru beintengdar og lífsnauðsynlegar fyrir efnahag einstakra þjóða hef ég þá trú að sú sérstaða sem sjávarútvegurinn hefur á Íslandi og hefur haft í íslensku efnahagslífi frá örófi alda yrði virt."

Här är anförandena på svenska (PE:s informella översättning).

Össur Skarphéðinsson sade detta:

Jag talade med en man igår som heter Per Ekström, han var avdelningschef i landskapsregeringen. Han hade hand om EU-frågorna då det begav sig. Han berättade om detta för mig. Detta är inte nämnt i utredningen. Jag kände till detta förut. Åland fick icke tidsbegränsade undantag t.ex. beträffande skatteregler för vissa tjänster, som enligt hans utsago är lika viktiga för ekonomin som fiskerinäringen här. Jag vill påstå att här finns utrymme för undantag trots att värderade alltingsledamoten har använt två nätter till att läsa denna utredning.

Ragnheiður Ríkharðsdóttir sade detta:

Vi har här debatterat, och det har varit högljutt, att det inte är möjligt att få bestående undantag med EU. Man har visat till olika länder, som har fått undantag, bestående undantag, särlösningar eller vilka ord som man nu vill använda. Man har t.ex. nämnt Danmark beträffande fastigheter. Jag kan nämna två frågor för Åland, som är särlösningar eller bestående undantag. Den första betr. rätten att förvärva fastighet på Åland, en rätt som blir bestående enligt regelverket den 1 januari 1994 och det betyder att grundregeln är att man ska inneha åländsk hembygdsrätt. För det andra räknas Åland som tredje lands område enligt direktiv 77/388/EG som betyder att öriket är utanför EU:s skatteområde, och därmed är tax free fortfarande gällande på resa till och från Åland. Varför? Jo, därför att dessa kommunikationer är livsviktiga för Ålands ekonomi. När man finner sådana bestående undantag, som är direktkopplade och livsviktiga för enskilda staters ekonomi, är jag övertygad om den särställning som fisket har på Island och har haft i den isländska ekonomin och att detta kommer att respekteras.

23.02.2014:
Island drar tillbaka sin EU-ansökan?

Quo vadis Island?
Vart går du Island? Frågan ställer jag efter att regeringspartierna nu beslutat lägga fram en proposition om att Alltinget skulle besluta att Island meddelar EU kommissionen att man drar tillbaka sin ansökan om medlemskap i Unionen, som inlämnades sommaren 2009.
Propositionen kommer att debatteras i Alltinget i den kommande veckan och det kommer att bli en animerad debatt. Troligen kommer dock förslaget att godkännas i kraft av partiernas starka majoritet som de har i parlamentet.
Regeringspartierna är Framsóknarflokkurinn (c) och Sjálfstæðisflokkurin (kons.). Även om parlamentsgruppen inom Sjálfstæðisflokkurinn har en majoritet som vill återta ansökan, så är jag helt säker på att en stor del av partimedlemmarna har en annan åsikt.

Vallöften svikna
Båda regeringspartierna lovade i valkampanjen våren 2013 att folkomröstning skulle arrangeras om fortsättningen av medlemsförhandlingarna vid EU. Sjálfstæðisflokkurinn tydligare än Framsóknarflokkurinn. Partiordföranden Bjarne Benediktsson sade tydligt att folkomröstningen ska arrangeras under den första halvan av mandatperioden.
Efter valsegern i april senaste vår bildade dessa två partier regering med en tydlig majoritet i Alltinget.
I regeringsprogramnet skrev man in att "paus ska göras i medlemsskapsförhandlingarna och de inte kommer att fortsätta innan väljarna i en folkomröstning beslutat om fortsatta förhandlingar" [fri översättning av bloggaren].

Första landet som drar ansökan tillbaka?
Om Alltinget samtycker förslaget om att dra ansökan tillbaka så blir Island den första ansökningsstaten som drar en ansökan om medlemsskap tillbaka. Fyra år av förberedelser och förhandlingsresultat inom de områden man redan klarat av går till spillo.

Misstag att lova folkomröstning
I en TV intervju på lördagen sade ordförande för Alltingets utrikesutskott, Birgir Ármansson (Sj.st.fl.), att det nog var ett misstag att i valrörelsen lova folkomröstning om huruvida medlemsskapsförhandlingarna med EU skall fortsätta eller inte. Sålunda sviker man vallöften.
Om det var misstag att lova folkomröstning så är det ända de facto vad båda partierna lovade. Därför ska regeringspartierna stå vid sina löften och om de inte vill respektera folkets vilja, då ska de låta andra ta över och slutföra förhandlingarna.
Att köra över väljarna med sådana diktaturfasoner är bara inte tillåtet i ett samhälle som säger sig vara byggt på demokratisk grund.

Nu vill vi se handlingsprogram för Islands ekonomi

Eftersom regeringen uppenbarligen inte vill få ordning på ekonomin med att se om ett EU medlemsskap är möjligt och att få stabilitet genom euron, är det nu nödvändigt att regeringen presenterar ett trovärdigt handlingsprogram för hur man kan uppnå stabilitet i samhällsekonomin, råda bukt på inflationen och avveckla indexbindningen av långfristiga lån.

04.12.2013:
EU kommissionen drar in IPA bidragen

EU kommissionens expansionsenhet meddelade i går att man drar in alla s.k. IPA bidrag till Island p.g.a. att regeringen har meddelat att man gör paus i medlemsskapsförhandlingarna och att de inte återupptas utan att väljarna i folkomröstning besluter om fortsatta förhandlingar.

IPA stöd är för stater som söker om medlemsskap i EU för att utföra utredningar och genomföra anpassningar till EU-lagstiftningen.

Stefan Füle, chefen för expansionsenheten, säger, att beslutet togs efter att ärendet granskats väl och är utgående från islänningarnas beslut att ta paus i förhandlingarna.

Detta är väl allt naturliga konsekvenser av regeringens beslut att ta paus i förhandlingarna. Desto mera förvånande är det att utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson uttalade sig i gårdagens TV-nyheter, att detta kommer helt oväntat och utan förvarning. Beslutet är ensidigt. Det är lika förvånande att utrikesministern och regeringen inte avser att ta frågan om att fortsätta förhandlingarna till folkomröstning, som lovades inför alltingsvalet i april 2013.

Grova uppskattningar visar att det handlar om ca 6 milj. EUR som Island kan få för projekt som är igångsatta inom detta målområde. Bl.a. projekt inom Naturinstitutet och Island lantmäteri, och några andra projekt inom Högskoleföreningen på Sydlandet, fortbildningsanstalen för näringslivet, samt projekt som Islands Statistikbyrå jobbar med.
Tidigare har de isländska myndigheterna meddelat att man inte avser att igångsätta nya projekt inom IPA-programmet, men att man hade hoppats kunna slutföra de projekt som redan var påbörjade.

22.08.2013:
Utrikesministern: Ingen folkomröstning om EU-förhandlingarna på dagordningen

Utrikesminister Gunnar Bragi Sveinsson har vid intervjuer sagt, att det inte är på dagordningen att hålla en folkomröstning om EU-förhandlingarna under denna mandatperiod. Mandatperioden är 2013-2017.

Den nuvarande regeringen, som tillträdde efter Alltingsvalet i april, har meddelat kommissionen att man avbryter förhandlingarna om Islands anslutningsavtal till EU. Kommissionen har svarat med att dra in alla s.k. IPA stöd, som Island beviljats för att arbeta med att anpassa lagar och regelverk till vad som gäller inom unionen.

Denna ståndpunkt hos utrikesministern, som kommer från Framsóknarflokkurinn, sv. Framstegspartiet, (c), är emot de vallöften som både det partiet och det andra regeringspartiet gav i valkampanjen inför valet i april. Där svarade båda partiledarna på direkta frågor, att man avser att hålla folkomröstning under mandatperioden om huruvida förhandlingarna ska återupptas.

För närvarande samlar den EU-sinnade “Já-rörelsen” in underskrifter för en petition där man kräver att en sådan folkomröstning ska hållas.

Självständighetspartiet, som är det andra regeringspartiet, beslöt på sin partikongress i februari detta år, att partiet avser att avsbryta EU-förhandlingarna och “att det inte återupptas innan väljarna i en folkomröstning har godkänt att de skall fortsätta”.

24.02.2013:
Partier tar ställning till EU-frågan och förhandlingarna.

Läs mer här om Självständighetspartiets och de Vänster-Grönas partikongressbeslut i EU frågan. Läs mer...

25.11.2012:
EU-förhandlingarna fortskrider

Förhandlingarna mellan Island och EU-kommissionen fortgår och det är nog uppenbart nu att de inte kan slutföras före Alltingsvalet i slutet av april 2013. Michael Leigh besökte Island för en kort tid sedan och hans bedömning är att förhandlingarna fortskrider i naturligt takt. Beträffande fiskerifrågor, som ännu inte öppnats i förhandlingsprocessen, säger att han det förenklar frågan att Island inte har gemensamma fiskezoner med andra länder och att de fiskearter som delas med andra länder är relativt få.

Två tredjedelar av EU-lagstiftningen är redan i kraft på Island genom EES-avtalet. Givetvis är stora frågor, som inte faller under EES-avtalet ännu öppna, bl.a. fiskerifrågorna.

De frågor som man inte när överensstämmelse om i förhandlingarna mellan kommissionens representanter och den isländska förhandlingsdelegationen går inom EU till ambassadörsrådet, där alla EU-länders EU-ambassadörer sitter. Når man inte heller där överenskommelse går frågan vidare till ministerrådet och så slutligen till statschefernas möte.

När en slutlig heltäckande överenskommelse nåtts går frågan till behandling i Alltinget och läggs också under väljarnas avgörande i en folkomröstning.

Sedan skall anslutningsavtalet godkännas av alla medlemsstater. Det kan ta upp till 18 månader.

25.05.2012:
EU-medlemsskapsförhandlingarna får fortsätta

Majoriteten av Självständighetspartiet (kons.) och Framstegspartiet (c) har talat för att man borde avbryta medlemsskapsförhandlingarna med EU, eftersom “en majoritet av befolkningen är emot medlemsskap” och med hänvisning till Eurons svaga ställning.

Alltingsledamoten Vigdís Hauksdóttir (Fr.st.partiet) lade fram förslag om att Alltinget skulle besluta att hålla en folkomröstning om att avbryta förhandlingarna. Förslaget fälldes med rösterna 34 - 25 och därmed fortsätter förhandlingarna som planerat.

Förhandlingarna är långt komna, även om de stora och känsla behörighetsområdena återstår, dvs. fiske, lantbruk och naturresurser.
Opinionen bland islänningarna är kluven till ett kommande medlemsskap och motståndarna har hela tiden försökt stoppa förhandlingarna, bl.a. med att begära att en folkomröstning ordnas huruvida förhandlingarna ska fortsätta eller avbrytas.

Det naturliga, enligt min mening, är ändå att slutföra förhandlingarna och nå ett anslutningsavtal, som sedan föreläggs väljarna för godkänannde eller förkastande. Då vet man konkret vad Island har uppnått i förhandlingarna med EU-kommissionen. Att stoppa på halva vägen nu, som motvståndarna vill, är bara att fortsätta att vara i ovisshet om på vilka villkor Island kunde bli EU-medlem.

11.04.2012:
EU-kommissionen begär direkt tillgång till EFTA domstolen betr. Icesave-målet

EU kommissionen har framställt krav om att få delta som aktiv part i EFTA domstolens behandling av Icesave-målet, som ESA förde till domstolen för en tid sedan.
Det lär vara första gången som EU-kommissionen deltar som aktiv part i domstolens arbete. Vanligare är att kommissionen lämnar in skrivelser och utlåtanden i ärenden, men har hittills inte deltagit aktivt själv i domstolsförhandlingarna. Detta är ett backslag för Island med hänsyn till medlemsskapsförhandlingarna som pågår som bäst.

27.03.2012:
EU förhanlingarna inte klara före valet 2013

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson sade i går att det knappast är möjligt att avsluta medlemsavtals förhandlingarna med EU innan valet till Alltinget nästa år. Oppositonsledaren Bjarni Benediktsson från Självständighetspartiet ställde en fråga i Alltinget om medlemsskapsförhandlingarna kommer att pågå under valkampanjen nästa vår.
Utrikesministern sade att det är främst fiskeri- och lantbruksfrågor som är komplicerade i förhandlingarna och att det knappast är möjligt att klara av de frågorna före valet.

21.01.2012:
EU-KOMMISSIONEN ÖPPNAR INFOKONTOR I REYKJAVIK

EU kommissionen har öppnat ett infokontor i Reykjavik.

21.9.2011:
F.D. UTRIKESMINISTER: OSANNOLIKT ATT EU-MEDLEMSSKAP GODKÄNNS

I en radiointervju i dag uttalade sig den f.d. utrikesministern Ingibjörg Sólrún Gísladóttir, att landet saknar en målmedveten politisk ledning för att leda frågan om isländskt EU-medlemsskap i hamn. Regeringen är splittrad i frågan och har ingen trovärdig strategi i medlemsskapsförhandlingarna. Hon bedömer det som osannolikt att en majoritet av väljarna nu skulle godkänna ett EU-medlemsskap i en folkomröstning. - Det saknas en strategi och med den som grund hade förhandlingarna drivits målmedvetet och man hade påbörjat en anpassningsfas för medlemsskap. Men det är man inte enig om nu, säger hon. - Att bege sig in i en sådan process med splittrat stöd bakom sig och med euro-samarbetet i upplösningstillstånd medför en ganska tuff uppförsbacke. Hon bedömer att det inte i dag är möjligt att bilda en regering som helhjärtat skulle gå in för ett medlemsskap.

6.9.2011:
ISLAND KOMMER ATT FÅ UNDANTAG FÖR JORDBRUKET

I brevet från kommissionen om lantbrukspoltiken kommer det klart fram att det är motiverat att ge Island undantagsbestämmelser om jordbruket p.g.a. det nordliga läget och glesbygdsförhållanden. Islands utrikesminister Össur Skarphéðinsson är nöjd med att detta har klarlagts officiellt av EU kommissionen.

6.9.2011:
JORDBRUKSPOLITIKEN STÖTESTEN I FÖRHANDLINGSPROCESSEN

I ett brev från Jan Tombianski från Polen, som nu är ordförandeland i EU, kritiserades Island beträffande jordbrukspolitiken, där kommissionen anser att Island inte är förberedd på förhandlingar. Orsaken är att jordbruks- och firskeriminister Jón Bjarnason inte har velat medverka till att Island gör en plan för hur man tänker anpassa jordbrukspolitiken till EU om man blir medlem av EU.

Det råder oenighet inom regeringen i denna fråga. Jón Bjarnason, som är från partiet de Vänster-Gröna, vill inte att den isländska förhandlingsdelegationen lägger fram en plan för ändringar i jordbrukspolitiken vid ett kommande medlemsskap. Han anser att detta innebär en anpassning till EU:s regelverk, för vilket han inte vill arbeta i detta skede.

I brevet framkommer att det isländska jordbrukets ställning kräver undantag, såväl p.g.a. det nordliga läget, som glesbygdsförhållanden och att kommissionen är beredd att medverka till undantagsregler för Island. Men man konstaterar också att en förutsättning för att förhandlingar ska kunna genomföras för denna sektor, är att man kommer med en plan för hur det isländska regelverket för jordbruket ska anpassas till EU:s regelverk.

Jordbruksministerns ovilja kommer att försena förhandlingstidtabellen.

På regeringens sammanträde i dag framhöll näringslivsminister Árni Páll Árnason, att regeringen är fast besluten i att genomföra medlemsskapsförhandlingarna och lägga avtalet i folkets händer i en folkomröstning.
Även utrikesminister Össur Skarphéðinsson har uttryckt sig på samma sätt.

18.8.2011:
KAARLO JÄNNÄRI: ÅTERHÄMTNINGEN GÅR LÅNGSAMT, ISLAND BORDE GÅ MED I EU OCH TA UPP EURON SOM VALUTA

Kaarlo Jännäri, som var chef för den finlänsdska finansinspektionen i 11 år och som fungerat som rådgivare för Island 2009, säger i en intervju med tidningen DV på Island, att återhämtningen efter bankkrisen gått alltför långsamt och att Island borde gå med i EU och ta upp Euron som sitt lands valuta.

Orsaken till att utvecklingen gått så långsamt är främst oenigheten i regeringsblocket, säger Jännäri, men han vill inte kommentera det mera. Han säger också att det är olyckligt att Icesave frågan inte lösts, men han hoppas, för islänningarnas skull, att Landsbankis fordringar räcker till för att betala Icesave skulderna. De rättsprocesser som är på gång hos den särskilda åklagarmyndigheten borde klaras av fortast möjligt, så att islänningarna kan börja se fram längs vägen i stället för att ständigt se i backspegeln.

Jännäri anser att islänningarna skulle ha det bättre med euron som valuta i stället för isländska kronan. Hans uppfattning har inte ändrats sedan 2009. “Det är svårt att spå om det ekonomiska läget på Island, men jag räknar med att det är stor sannolikhet att Island går med i EU och tar upp euron under nästa fem år eller så. Det skulle lösa de problem som en liten och instabil valuta medför. Men innan det kan bli aktuellt måste man ta sig an problemen med indexbindningen och bostadslånefonden”, sade Jännäri i en intervju med journalister år 2009. Hans uppfattning står alltså fortfarande fast.
Han visar bl.a. till Estland, som tagit upp euron.

Jännäri är förvissad om att Island reser sig ur krisen. Landet har rika naturrikedomar. Han har bekantat sig med Island och naturen under långa besök här i landet.

16.8.2011:
SJÄLVSTÄNDIGHETSPARTIETS ORDFÖRANDE: DRA TILLBAKA ANSÖKAN

Ordföranden för högerpartiet Sjálfstæðisflokkurinn (Självständighetspartiet), Bjarni Benediktsson, sade i ett uttalande på söndagen den 14 aug. att Island borde dra tillbaka sin ansökan om medlemsskap i EU. Partiets majoritet är emot ett medlemsskap, men inom partiet finns en stor falang, som vill slutföra förhandlingarna och lägga frågan i väljarnas avgörande i en folkomröstning. Stark kritik har också riktats mot partiordföranden från dessa partimedlemmar, som vill få ett anslutningsavtal att ta ställning till.

Medlemsskapsförhandlingarna inleddes nu i juni och debatten kan förväntas bli het under hösten om frågan.

Partiordföranden Bjarni Benediktsson

27.6.2011:
ISLANDS EU-FÖRHANDLINGAR INLEDDES I DAG

De egentliga förhandlingarna om Islands anslutningsavtal med EU inleddes i dag i Bryssel. Islands utrikesminister Össur Skarphéðinsson ledde den isländska förhandlingsdelegationen i dag och från EU:s sida deltog chefen för EU:s utvidgningsenhet Stefan Füle och Ungerns utrikesminister Janos Martony. Ungern är ordförandeland nu i EU. Füle sade, att det är ett historisk ögonblick, där som man förhandlar om utvidgning av EU mot nordväst.
I dag behandlades fyra avtalsområden: Anbud, IT och massmedia, vetenskap och forskning och slutligen om utbildning och kultur. Förhandlingar om två av dessa områden kunde man slutföra strax, eftersom Island redan anpassat sin lagstiftning på dessa områden genom EES-avtalet.

Enligt utrikesminister Össur kan Island inleda förhandlingar om 15-16 områden under Polens ordförandeskap nästa halvår och de återstående områdena under Danmarks ordförandeskap under det första halvåret 2012.

22.6.2011:
FÖRHANDLINGAR OM ANSLUTNINGSAVTAL INLEDS I NÄSTA VECKA

Inkommande måndag, den 27 juni, inleds de egentliga förhandlingarna mellan Island och EU-kommissionen om Islands anslutningsavtal med EU. Genomgången av Islands lagstiftning har nu klarats av och processen övergår nu i egentliga avtalsförhandlingar.
Alexandra Cas Granja, avdelningschef inom EU:s utvidgningsenhet, höll en föresläsning på Island i dag. Hon säger, att Island redan har anammat en stor del av EU:s lagstiftning genom EES- och Schengen-avtalen. De svåraste områdena i förhandlingarna blir fiske, jordbruk och miljöfrågor, enligt henne. Cas Granja säger att islänningarna råder hur snabbt förhandlingarna kan genomföras. De kan påskyndas, eller fördröjas, beroende på hur islänningarna för förhandlingarna,

16.6.2011:
57% EMOT MEDLEMSSKAP

Enligt en opinionsundersökning som Capacent Gallup gjort är 57,3% emot ett medlemsskap, medan 42,7% är för bland dem som tog ställning till frågan om man är positiv eller negativ till medlemsskap..
Mer i detalj svarade 50,1% att de är helt eller ganska negativa till medlemsskap, 37,3% att de är helt för eller ganska positiva till medlemsskap och 12,6% har inte uppgivit någon ståndpunkt.

Detta är ingen stor förändring i jämförelse med föregående undersökningar

2.6.2011:
LANTBRUKSPOLTIKEN STÖTESTEN I FÖRHANDLINGSFÖRBEREDELSERNA

Fisket och lantbruket är två områden, som blir det mest komplicerade i avtalsförhandlingarna om Islands EU- medlemsskap. Förhandlingarna mellan Island och EU-kommissionen ska inledas på allvar i slutet av juni.
Nu talas det om att i förberedelserna från isländsk sida är jordbruks- och fiskeminister Jón Bjarnason motsträvig och enhet om förhandlingsstrategierna för lantbruket har inte nåtts.

Bakgrunden är att den isländska centralorganisationen för jordbrukare, Bændasamtök Íslands, har krävt att Island ska få behålla tullmurar för lantbruksprodukter. Ministern vill att Island för fram det kravet i förhandlingarna.

Det är dock uppenbart, att tullmurar strider mot EU:s grundprinciper och kommer aldrig att godkännas av EU.

Utrikesminister Össur Skarphéðinsson säger, att jordbruksministern inte kan gå emot Alltingets beslut om förhandlingar, där man kände till den här frågan.
Det är uppenbart, att EU-motståndaren Jón Bjarnason använder denna fråga för att motarbeta förhandlingarna, eftersom han över huvudtaget inte vill få ett förhandlingsresultat med EU. 

13.5.2011:
AVTALSFÖRHANDLINGARNA INLEDS PÅ ALLVAR I SLUTET AV JUNI

För snart två år sedan beslöt en majoritet i det isländska parlamentet, Alltinget, att Island skulle söka om medlemsskap i EU och ansökan inlämnades under sensommaren 2009.
Nu i slutet av juni har kommissionen meddelat att de egentliga förhandlingarna om anslutningsavtalet inleds. Troligen börjar man med de enklare områdena, där Island redan tagit upp EU-lagstiftning och -regelverk, t.ex. betr. utbildning och kultur.
De mest komplicerade områdena, där Island får kämpa för särregler, gäller främst fiskeri, jordbruk och naturresurser. 

10.3.2011:
BÖNDER PÅ ISLAND EMOT EU-MEDLEMSSKAP

Det isländska producentförbundet (Bændasamtök Íslands), dvs. intresseorganisationen för bönder på Island, höll förbundskongress, som avslutades i går och där godkände man ett uttalande där organisationen säger att bönder på Island är emot ett EU-medlemsskap för Island.

6.3.2011:
BÖNDER PÅ ISLAND EMOT EU-MEDLEMSSKAP

92 % av de isländska bönderna är emot EU-medlemsskap. Det visar en opinionsundersökning, som det isländska bondeförbundet gjorde inför sin förbundskongress, som hölls i helgen 5 - 6 mars 2011.
Det är samma förhållande som var i Finland och Sverige före medlemsskapet 1995 och i Norge är böndernas motstånd mot EU-medlemsskap också kompakt.

23.2.2011:
ISLÄNNINGAR OCH EU-BOR POSITIVARE

EUROPABAROMETERN har publicerat en opinionsundersökning om islänningarnas inställning till EU och EU-innevånarnas inställning till att Island skulle bli medlem i EU.
Barometern jämför opinionen i maj 2010 med den i november 2010.

ISLÄNNINGARS INSTÄLLNING TILL EU POSITIVARE I NOVEMBER 2010 ÄN I MAJ 2010
På frågan om islänningarnas inställning till EU (nov.2010) och om medlemsskap i EU allmänt är bra svarar 28% ja och 34% nej, medan 30% säger vet ej.
I majundersökningen var ja 19%, nej 45% och vet ej 32%.

På frågan om det är bra med en enhetligt myntenhet (EUR) svarar 66% ja i november, 28% nej och 6% vet ej. I maj 2010 var ja 51%, nej 41% och vet ej 8%.

MAJORITETEN AV EU-INNEVÅNARNA POSITIVA TILL ATT ISLAND BLIR MEDLEM

60% av innevånare i EU-länderna är positiva till att Island blir medlem av EU.

Här är EUROPABAROMETERN 74, där dessa resultat kan utläsas:

http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb/eb74/eb74_is_is_nat.pdf

Ansvarig utgivare: Per Ekström
Skógarsel 15, 109 Reykjavík.   Sími/Tel: +354 - 588 4898. Gsm: +354 - 698 0822 (Per). per@per.is

Live webb-kameror på Island:
Telebolaget Míla har några webbkameror på kända platser på Island.

Islandsnytt
Läs nyhetsnotiser från Island

Velkomin(n) á heimasíðu Kristbjargar og Pers.
Välkommen till Kristbjörgs och Pers hemsida.
Kristbjörg er frv. grunnskólakennari, en líka handprjónakona.
Per er viðskiptafræðingur, en líka leiðsögumaður á Íslandi.
Við eigum heima í raðhúsi í Skógarseli 15 í Reykjavík.
Kristbjörg är f.d. grundskollärare, men också handarbetskvinna.
Per är ekonom, men också isländsk turistguide.
Vi bor vid Skógarsel 15 i Reykjavik.

Här kan Du finna allt möjligt. Nyheter från Island, Pers blogg, om yllehantverk och om Islands vulkaner och geologi, samt om guidetjänster på Island.Hör gärna av Dig om Du har kommentarer och synpunkter. Våra kontaktuppgifter är här i vänstra kanten.