|
HEKLA Webbkamera från Hekla
Läs mer om Hekla, den sägenomspunna vulkanen, som är “hon” på isländska.
Här är ett bildgalleri med bilder av vulkanen Hekla
05.04.2014:
Bild av Hekla i dag.
Vulkanen Hekla håller sig lugn. Än så länge. Här är en bild som jag tog i dag från vårt område Hörpulunden. Som jag skrivit tidigare (bl.a. här nedan) så är geologerna beredda på att ett utbrott kan komma snart och det är 14 år sedan vulkanen senast hade utbrott.
20.03.2014:
Hekla laddar upp?
Vulkanen Hekla hade senast utbrott år 2000 och före det 1991, 1980 och 1970, dvs. med ca 10 års intervall. Geologerna har varit beredda på att ett utbrott skulle vara på kommande sedan år 2010. Mätningar visar också att magmabehållaren under vulkanen fylls på hela tiden och marknivån vid Hekla har stigit. Denna höjning är mera nu än den var före utbrottet år 2000. Men ändå kan ingen säga att ett utbrott är förestående genast. Man har förbättrat mätutrustningen betydligt de senaste åren och har flere gps-mätare i omgivningarna runt vulkanen. Man har också satt upp flera gasmätare. En följd av ökad inströmning av magma under vulkanen är att gas från magman sipprar ut genom marken i ökad omfattning. Dessa gasmätningar tillsammans med jordskalvsmätare (seismografer) och gps-mätningar ger vetensskapsmännen märken om förestående utbrott.
Utbrott i Hekla kommer i allmänhet med kort förvarning, kanske mindre än en timme. Så skedde år 2000.
Myndigheterna sätter nu upp varningsskyltar vid vandringsleder upp på vulkanen och uppmanar vandrare att ha med mobiltelefon, för man kommer att meddela om utbrott med sms till alla telefoner som befinner sig i området.
27.08.2013:
Hekla - lägesrapport
Under hela sommaren har vulkanen Hekla hållit sig lugn. Den är under ständig bevakning, eftersom den bedöms vara redo för utbrott. Men inget vet när. Jag rapporterar genast som några tecken kan finnas på aktivitet.
05.04.2013:
Röresler vid Hekla - men nu åter lugnt
I påskveckan förekom en del röresler vid Hekla. Det föranledde myndigheterna att utfärda en varning och bad folk undvika att vandra upp på vulkanen. Varningen annullerades i går och faran anses vara över för tillfället.
Hekla hade senast utbrott år 2000 och har haft utbrott med ca 10 års intervall de senaste halva seklet. Vulkanen är därför under ständig bevakning.
13.11.2012:
Gasmätningar på Heklas topp
Sedan i juli mäter man gastutströmning på toppen av den isländska vulkanen Hekla. Det är ett projekt i samarbete med det italienska geologi- och vulkancetret INGV.
Gasutstrfömning från vulkaner ger information om samband mellan magmainnehåll och jordvärmesystemet och förändringar i gasutströmningen kan ge information om ändringar i vulkanens beteende, t.ex. vara anvisningar om ett förestående vulkanutbrott.
Stationen mäter gas och innehåll av CO2, H2S, SO2 och H2 ävensom temperatur, tryck och fuktighet. Det är för första gången som sådana mätningar görs här på Island. Mätaren avläser oavbrutet värdena och sänder information över 3G nätet.
06.10.2012:
Hekla vilar än
Vulkanen Hekla visar inte än nya tecken på förestående utbrott. Även om man förväntar sig ett utbrott inom den närmaste framtiden, så är ingen aktivitet på gång just nu. Visserligen har landhöjning konstaterats och verkar snön smältare snabbare på två fläckar i vulkansluttningen. Jag rapporterar förstås om någon intressant upptäcks.
Jag tog denna bild av Hekla i går (5:e okt.). Man kan se två svarta, relativt stora snöfria fläckar på sluttningen. Det är ungefär där som utbrottet år 2000 var med lavaströmmar.
17.05.2012:
Vulkanen Hekla
Sannolikheten för ett vulkanutbrott i Hekla ökar med tiden. Under de senaste drygt 40 åren har hon (Hekla är “hon” på isländska) haft utbrott 1970, 1980, 1981, 1991 och 2000. Så enligt det schemat är det dags. Också geologiska mätningar visar på landhöjning i området.
Utbrotten i Hekla kommer i allmänhet med kort varsel. T.ex. vid utbrottet år 2000 kunde man se röresler i jordskorpan ca 1 timme före utbrottet inleddes kl 18:17 dem 26 februari 2000.
Därför har man vissa bekymmer och farhågor att ett kommande utbrott kan vara farligt för folk som rör sig på vulkanen eller i dess omedelbara omgivning. Under sommarhalvåret är vulkanen ett populärt vandringsområde, ofta utlänningar, som kanske inte känner till riskerna.
Myndigheterna planerar nu ett alarmeringssystem via mobiltelefon, eftersom nästan alla har mobiltelefoner nuförtiden. Andra metoder att nå till berörda snabbt fungerar inte. Troligen redan denna sommar kommer systemet att tas i bruk. Då kan man sända varningsmeddelanden på flera språk till alla mobiltelefoner som befinner sig inom ett visst angivet område på och invid vulkanen.
Problemet med Hekla är att utbrotten inte alltid kommer på toppen, utan ofta på olika platser på vulkanens sluttningar. Hekla är nämligen inte en vulkantopp, utan en vulkanrygg, som bildats på den spricka i jordskorpan som finns just där vulkanryggen ligger.
Personligen följer jag med Hekla regelbundet och emellanåt på nära håll, eftersom vi har vårt lantområde “Hörpulunden” på gott synhåll från Hekla. Där planterar vi träd och försöker få igång en skogsplantering på området.
8.10.2011 - 15:30:
Hekla i vinterskrud
Några kalla nätter i början av oktober klädde Hekla i lätt vinterskrud. Det tunna snötäcket smälte dock bort nästa dag när det regnade rejält och var betydligt mildare.
4.8.2011 - 13:05:
Jordskalv 2 på Richter vid Hekla
I dag kl 10:35 lokal tid uppmättes ett skalv på 2 på Richterskalan. Det är inget stort skalv egentligen, men vid Hekla är det alltid skäl att vara på sin vakt. Jag följer med om det skulle komma flere skalv.
Detta skalv är mätt med ganska stor säkerhet. Vädertjänsten har noterat det, likaväl som andra mätinstrument.
1.8.2011:
Vulkanen Hekla på sydvästra Island är en av vulkanerna här på ön som är mogen för utbrott. Här nedan en bild som jag tog den 31 juli 2011. Vi följer med om något händer.
Hekla i juli 2011.
_____________________________
Hekla, den sägenomspunna damen på Island
Hekla är nog den mest kända vulkanen på Island. Hon (Hekla är ett feminint ord i isländskan) har haft stark påverkan på livet på Island under den historiska tiden från 874 e.K. till våra dagar. Här nedan en liten epistel om Heklas historia och om hennes senaste utbrott i månadsskiftet februari - mars år 2000.
Webbkamera som visar live bilder från Hekla. Här...
Den isländska vulkanen Hekla hör till de mera kända vulkanerna. Orsaken är kanske att vulkanen har varit mycket aktiv i historisk tid. Den isländska nutidshistorien börjar 874 i och med Ingolfur Arnarsons ankomst till Island. Hekla har haft 18 utbrott sedan dess. Det senaste var år 2000. Utbrottet började den 26 februari och avslutades officiellt den 8 mars. Hekla, som ibland kallas Heklefjäll på svenska, har i folktron sagts vara ingången till helvetet. Där brändes de fördömdas själar i den eviga elden. Utbrottet år 2000 hör till de mindre, men folks beteende var inte desto mindre spektakulärt och har gjort att många islänningar kommer ihåg detta utbrott särskilt väl.
En vulkan kan förvisso vara ett inferno, ett helvete. Stor respekt förutsätts av vulkanen, annars kan det sluta illa. Detta har också Hekla visat. Namnet är på isländska ett feminint ord och islänningarna talar om vulkanen som "hon".
Detta ger en själ åt berget och hon visar ofta att hon är egensinnig och vägrar att följa fasta regler. Ett exempel är att i historisk tid har hon oftast haft utbrott med ca 100 års mellanrum. Så var det fram till 1947. Nästa utbrott kom dock redan 1970 och så följde utbrott 1980 och 1981, 1991 och nu i år 2000. Vetenskapsmännen sade också, att nu på 1900-talet, när vi har dokumenterat Heklas utbrott och trott oss kunna förutse ett mönster, då har hon visat att hon inte följer några fasta regler, utan ändrar sitt schema och har utbrott bara med 10 års mellanrum. - Hon vill helt enkelt inte vara vetenskaplig, sade en av geologerna.
Hekla är ett populärt vandringsmål och väl utmärkta gångleder visar vägen upp till toppen och vulkankratrarna. Det var tur att utbrottet år 2000 kom under vintern, då ingen vandrar upp på berget. Hade det kommit under sommaren och turistsäsongen hade säkert fara för människoliv kunnat uppstå.
Hekla är nu 1491 m ö.h. Hon är ofta beklädd med snö året runt, men någon egentlig glaciär finns inte på toppen. Hon ses väl i omgivningarna på södra Island, bl.a. när man far upp mot Gullfoss och Haukadalur, där de sprutande heta källorna Strokkur och Geysir finns. Men även när man kör längs ringvägen nr 1 på Sydlandet vid t.ex. Hella ser man vulkanen väl i gott väder.
Heklas utbrott under bosättningstiden:
Hekla hade troligen utbrott ca 870 (just före bosättning på Island inleddes 874). År 1104 (stort utbrott), 1158, 1206, 1226, 1300, 1341, 1389, 1510 (stort utbrott), 1597, 1636, 1693, 1766 (stort utbrott), 1845, 1947 (stort utbrott), 1970, 1980-1981, 1991 och senast 2000.
Antagligen hade Hekla utbrott i kring koloniseringen av Island ca år 870. Då bildades det s.k. koloniseringsskiktet av aska från Hekla, som man har kunnat använda för att bekräfta att bosättning inleds på Island ca år 870.
Det första utbrottet som nämns i historien är år 1104. Det ödelade bebyggelse i omgivningarna i Thorsådalen. Utbrottet år 1300 är ett av de största. Det berättas att vulkanen då rämnade längs hela den spricka som finns, ca 40 km lång. Så mycket aska spydde ut ur vulkanen, att det var mörkt som på natten. Fiskare vågade sig inte ut på havet p.g.a. mörkret. Många jordskalv förekom och gårdar ödelades. Storutbrott var så åter 1766 och varade med smärre avbrott i två år. Utbrottet 1845 varade i 7 månader.
År 1947 kom nästa utbrott, efter 102 års paus. Det varade i 13 månader. Nu var det första gången som man kunde dokumentera utbrottet. Rök- och askpelaren steg till 30 km höjd. Aska spreds till Skandinavien och Europa. Ca 1 km³ lava och vulkaniskt material kom upp. Lavan från detta utbrott täcker ca 40 km² område. I detta utbrott inträffade ett dödsfall, då vetenskapsmannen Steinthor Sigurdsson förolyckades, sedan han ville ta några närbilder och blev träffad av en stor lavasten som rullade mot honom och som han försökte fotografera. Han insåg troligen inte hur snabbt stenen närmade sig, eftersom han tittade genom kameralinsen.
År 1970 pågick ett utbrott från maj och fram till jultid. Då kom mycket lava och Hekla växte på höjden med några tiotal meter. Mesta skadegörelsen var fluorföroreningar på beten och i vattendrag som förgiftade boskap. På många ställen var man tvungen att hålla boskapen inne långt fram mot sommaren p.g.a. förgiftningsrisken.
Så har det varit utbrott 1980-81, 1991 och nu 2000. Dessa utbrott är alla likartade. Utbrotten pågår några dagar eller veckor, lite lava kommer ut och den mesta kraften har försvunnit efter de första dygnen.
Utbrottet år 2000
Utbrott på gång
De isländska geologerna och den nordiska geologiska institutionen på Island följer med hjälp av instrument med de kända aktiva jordskalvs- och vulkaniska områdena på Island. Dels använder man seismografer och andra instrument som registrerar jordskalv och rörelser i jordskorpan. GPS-positionsinstrumenten har också tagits i geologernas tjänst. Med dem kan man registrera hur jordskorpan stiger och sjunker, bl.a. genom att magma samlas upp under jordskorpan och höjer trycket.
Runt de aktiva vulkanerna har man också djupa borrhål där man kan mäta trycket och se förändringar i magmabehållarna.
Det var dessa instrument som denna gång gav säkra tecken på att ett utbrott var på gång.
Ungefär en timme före utbrottet kunde man se ökande jordskalvsaktivitet, som man lokaliserade till Hekla. Detta höjde beredskapen. Ca 17.45 gav tryckmätarna utslag över alarmnivån och då infördes högsta beredskap och bl.a. flygledningen informerades om att flygtrafik över Hekla skulle undvikas. Också befolkningsskyddsorganisationen aktiverades. Några minuter före kl 18 gav tryckmätarna indikationer på att magman eller lavan hade börjat röra på sig från den behållare som finns ca 4 km under Hekla. Sprickan hade öppnats och man kunde räkna ut att lavan rörde sig med ca 15 km:s hastighet. Man kunde nu med stor
sannolikhet fastställa att ett utbrott hade startat och att det skulle nå toppen om ca 15 min. Alla tänkbara myndigheter informerades och allmänheten kunde kl 18.00 höra i radions kvällsnyheter att ett utbrott i Hekla beräknas börja om ca en kvart. Förutsägelserna visade sig vara korrekta och man har nu fastställt att utbrottet vid markytan startade kl 18.18.
Alla massmedia var nu i gång och följde med. Hela kvällen hade man extra nyhetsutsändningar i radio och TV, men eftersom det börjar skymma just vid denna tid och eftersom det var mulet väder, så var det få som lyckades se och få bilder av utbrottet då.
Vägarna öppnades
I andra länder skulle man antagligen ha sprärrat av alla vägar i området och förbereda evakuering. Men inte på Island. Ingen bebyggelse finns i direkt närhet och eftersom det var mitt i vintern, var det knappast troligt att någon befann sig i området.
Men den isländska vägförvaltningen gick i stället ut med meddelande och sade, att man kallat ut alla resurser för att ploga upp vägar i Heklas närhet, som inte annars hålls öppna på vintern. Inte för att underlätta en evakuering och för räddningsmyndigheterna, nej detta var för att underlätta för allmänheten att komma nära vulkanen och om möjligt se något av lavan och rökpelaren. Vägförvaltningen kände till islänningarnas beteendemönster.
Ödesdiger söndagsutfärd - 1500 personer fastnade i snöyran
Med detta budskap från vägförvaltningen och eftersom det råkade vara söndag nästa dag, då var bara ett som kom i fråga för söndagsaktiviteten för familjen. En biltur till Hekla!
Tusentals var de som på söndag förmiddag förberedde en liten matsäck, tog bilen och lade å stad mot Hekla. Hon ligger ca 150 km från Reykjavik, så det är en ganska passlig utflykt.
Besvikelsen blev dock dubbel och färden slutade med förskräckelse. Först och främst var det fortfarande mulet och väderleksrapporten lovade sämre väder utåt dagen och mot kvällen. Vid middagstid började det också komma varningar från väderlekstjänsten att vädret försämras och trafikförhållandena kommer antagligen att bli sämre under eftermiddagen och kvällen. Men islänningarna litar på sina bilar och på vägförvaltningen, och så hade man ju redan bestämt sig för att fara, så inget kunde stoppa dem.
Efter att ha prövat olika vägar området utan att lyckas få en enda glimt av Hekla, så gav folket upp och började köra tillbaka mot Reykjavik. Normalt en körning på ca två timmar. Vid 15-16 tiden började huvudvägen mot Reykjavik få "tungt före" som islänningarna säger, dvs. snöyran började göra trafikförhållandena svåra. Vägen går över en Hellisheden, en högplatå på ca 400 m höjd och vägen stängs ibland när förhållandena är besvärliga. Vägförvaltningen varnade för dåligt väglag på heden och bad i stället folk att ta den något längre och krokigare Threngsli-vägen, som ligger lägre. Problemet var bara det att efter någon timme hade vinden och snöyran tilltagit så mycket, att också den vägen blev ofarbar för personbilar. De fastnade och snabbt vägen yrde fast, eftersom dessa bilar bildade snöhinder runt vilka snön snabbt byggde upp snödrivor. En bil blev insnöad på bara några minuter. Mörkret kom och snöyran tilltog, så också denna väg blev ofarbar för alla bilar. Den täta snöyran gjorde det omöjligt t.o.m. för bandvagnar som den isländska räddningstjänsten förfogar över, att ta sig fram och hjälpa folk i bilarna. Alla har ju GSM-telefoner och snabbt pajade telefonsystemet under den höga belastningen, så nu satt folk fast i sina bilar och kom ingen stans och ingen hjälp kunde nå dem.
I radion gick man ut och bad folk sitta kvar i sina bilar i lugn och ro. Man bad dem som hade småbarn, gamla eller eventuellt sjuka, att blinka med sina helljus, och förbjöd strängeligen andra att göra det. På det sätt kunde man prioritera de mest hjälpbehövande.
Det var totalt ca 500 bilar och 1.500 människor som denna kväll och natt fick sitta i sina bilar och vänta på bärgning. De sista bärgades inte förrän följande morgon i gryningen. Då hade många förstås gjort slut på bränslet och satt i kalla och mörka bilar.
Den räddningsinsats som sattes i gång är den största vad gäller personomfattning sedan vulkanutbrottet på Hemön i Vestmannaöarna 1973.
Men allt slutade lyckligt och ingen förfrös sig eller skadade sig allvarligt. De flesta blev inkvarterade i samhällena söder om heden i skolor, samlingshus m.m. och kunde inte ta sig hem till Reykjavik och till eventuella jobb förrän på måndag eftermiddag eller tisdag.
Utbrottet upphörde officiellt 8.3.2000
Kl 09.00 den 8 mars 2000 registrerades de sista rörelserna vid Hekla och utbrottet har nu förklarats vara över. Det varade i 11 dagar denna gång, vilket är relativt kort tid. År 1991 varade utbrottet i sex veckor. Det har inte varit möjligt att ännu mäta hur mycket lava som strömmat ut vid detta utbrott. Den nya lavan räknar man med att täcker ett ca 18 km² stor område, i huvudsak i sydvästlig riktning från vulkansprickan, på sluttningarna från Hekla. Volymen av den utströmmade lavan uppskattas till 0,11 km³.
Geologerna räknar med att de kommande årtiondena innebär ökade aktiviteter, vilket kan ses i jordskalv och vulkanutbrott.
Man har länge talat om det s.k. sydlandsskavet ett större jordskalv som förväntas i Hengillsområdet ca 25 km sydost om Reykjavik. Där går den s.k. kontinentalsprickan som skiljer den europeiska och amerikanska kontinentalsockeln åt. Dessa båda plattor rör sig i medeltal ca 2 cm/år isär och stora jordskalv
uppstår när denna rörelse sker genom stötvisa förskjutningar. Några kraftiga skalv kom i juni 2000. Det första den 17.6. och det senare den 21.6. De var 6,5 och 6,6 på Richterskalan.
I maj 2008 kom ett nytt skalv på sydlandet. Denna gång var skalvet drygt 6 på Richter-skalan.
Vulkanen Katla, som ligger under ca 300 m tjock inlandsis under glaciären Myrdalsjökull, har haft utbrott med 40-60 års intervall i historisk tid och hade senast 1918. Så det börjar bli dags… Ökad aktivitet har också setts bl.a. senaste sommar med s.k. löp i glaciärälvarna från glaciären, vilket tyder på höjd jordvärme i området. Men inget vet heller detta med säkerhet.
|
Per:
